Efterlevnad av inomhusluftkvalitet 2025: Vad ditt företag behöver veta
I takt med att det globala fokuset på arbetsmiljö och miljöansvar fortsätter att utvecklas har inomhusluftkvalitet (IAQ) tagit en central plats under 2025. Det som tidigare betraktades som en komfortfråga ses nu alltmer som en avgörande faktor för arbetssäkerhet, regulatorisk efterlevnad och ESG-rapportering.
För fastighetsförvaltare, revisorer, ESG-ansvariga och företagsledare handlar frågan inte längre om huruvida man ska övervaka luftkvaliteten, utan hur detta ska göras på ett effektivt, konsekvent och regelanpassat sätt.
Varför inomhusluftkvalitet är en efterlevnadsfråga 2025
Inomhusmiljöer kan innehålla flera typer av föroreningar – bland annat koldioxid (CO2), partiklar (PM1.0, PM2.5 och PM10), flyktiga organiska föreningar (VOC) och överdriven luftfuktighet. Dessa är direkt kopplade till hälsoproblem som huvudvärk, irritation i luftvägarna, trötthet och i vissa fall långsiktiga sjukdomar som astma eller hjärt-kärlbesvär.
Enligt WHO:s luftkvalitetsriktlinjer 2021 bör exponeringen för PM2.5 inte överstiga 5 µg/m³ i årligt genomsnitt, och kortvarig exponering bör hålla sig under 15 µg/m³ per dygn. Trots att dessa gränser inte är juridiskt bindande används de allt oftare som underlag för nationella och företagsinterna standarder.
År 2023 betonade International Labour Organization (ILO) i sin arbetsmiljörapport att ren inomhusluft är en ”icke förhandlingsbar” del av en säker arbetsplats. IAQ har blivit en viktig del av diskussionen kring miljösäkerhet, medarbetares välbefinnande och arbetsplatsens efterlevnad.
Regleringslandskapet för IAQ 2025
Myndigheter runt om i världen skärper kraven för inomhusluft, särskilt i byggnader där människor vistas under längre perioder — till exempel kontor, skolor, vårdinrättningar och kommersiella lokaler.
Europeiska unionen
EU ligger i framkant vad gäller inomhusmiljö. Uppdateringar av Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) från 2023 kräver att nya och renoverade byggnader utrustas med sensorer för inomhusluftkvalitet. Medlemsländerna förväntas nu främja smart övervakningsinfrastruktur, inklusive sensorer för CO2 och partiklar.
Dessutom kräver Frankrike CO2-övervakning i alla klassrum, medan Tyskland har inkluderat IAQ-gränser i sina miljö- och säkerhetsregler. Dessa landsspecifika krav harmoniseras allt mer med EU-nivån, vilket gör IAQ till en viktig del av efterlevnad i hela Europa.
Referenser:
- https://build-up.ec.europa.eu/en/resources-and-tools/articles/acceptable-indoor-environmental-quality-and-energy-efficiency
- https://nousaerons.fr/regulations/nousaerons_french_regulations_co2_UK_v5.pdf
USA
USA saknar en central federal standard för inomhusluft, men OSHA erkänner dess betydelse. Enligt OSHA kan dålig luftkvalitet orsaka huvudvärk, trötthet, luftvägsirritation och långsiktiga hälsorisker som astma eller cancer.
Även om ingen specifik IAQ-standard finns, kräver OSHA:s General Duty Clause (Section 5(a)(1)) att arbetsgivare upprätthåller en arbetsplats fri från erkända faror. Detta används ofta för att åtgärda ventilations- och luftkvalitetsproblem.
Vissa delstater, som Kalifornien och New Jersey, har infört egna IAQ-regler — en tydlig trend mot större krav på luftkvalitet i skolor och offentliga byggnader.
EPA:s arbete genom Indoor Environments Division har även utvidgats till större program för offentlig sektor, och delstater som Kalifornien har infört IAQ-krav i sina energi- och hälsokoder.
Referenser:
- https://www.osha.gov/indoor-air-quality
- https://www.epa.gov/sites/default/files/2018-08/documents/iaq_2018_management_framework_success_3page_508_final_2.6.18.pdf
Sverige och Norden
Länder som Sverige, Danmark och Norge har länge prioriterat inomhusmiljö. Arbetsmiljöverket anger tydliga krav för luftkvalitet i skolor, kontor och vårdmiljöer, såsom minimikrav för luftväxling, temperatur och nivåer av luftburna partiklar.
Referens:
ESG och IAQ: Rapportering med ansvar och riskhantering
Utöver lagkrav blir inomhusluftkvalitet en viktig parameter i ESG-ramverk som företag använder för att bedöma och kommunicera sin miljö- och sociala påverkan. Investerare, försäkringsbolag och myndigheter förväntar sig nu transparens kring hur organisationer säkerställer hälsosamma inomhusmiljöer.
Ramverk som SASB, GRI och TCFD kräver inte specifika luftkvalitetsgränser, men de uppmuntrar rapportering av miljöfaktorer som påverkar personalens hälsa och operativa risker.
Inom högriskbranscher — till exempel tillverkning, logistik, utbildning och vård — betraktas indikatorer som CO2-nivåer, PM2.5 och VOC alltmer som viktiga faktorer i ESG-revisioner.
Referenser:
- https://www.globalreporting.org/publications/documents/english/gri-305-emissions-2016/
- https://sasb.ifrs.org/standards/materiality-finder/
- https://www.fsb-tcfd.org/
Hur HibouAir stödjer efterlevnad och ESG-strategi
HibouAir Standalone Air Quality Monitoring Device erbjuder en kraftfull lösning för organisationer som behöver tillförlitlig luftdata utan komplex installation eller extern infrastruktur.
Enheten är plug-and-play och mäter CO2, PM1.0, PM2.5, PM10, VOC, temperatur, luftfuktighet, tryck, ljus och ljud. Data lagras lokalt och nås via mobil eller dator med Bluetooth — perfekt för revisorer, fastighetsförvaltare och ESG-team.
Eftersom HibouAir Standalone inte kräver moln eller Wi-Fi lämpar den sig väl för integritetskänsliga miljöer som skolor, myndigheter och arbetsplatser med höga sekretesskrav. Export av tidsstämplad data gör det enkelt att skapa rapporter som uppfyller krav vid revisioner.
Mer detaljer finns här:
- https://www.hibouair.com/specifications-air-quality-monitor-co2-sensor.php
- https://www.hibouair.com/specifications-air-quality-monitor-pm-sensor.php
Första stegen mot efterlevnad
För organisationer som ännu inte inkluderat IAQ i sin efterlevnads- eller ESG-strategi är 2025 året att börja. Börja med att göra en grundläggande luftkvalitetsanalys med portabla verktyg som HibouAir. Jämför sedan resultaten med rekommenderade gränsvärden från WHO, nationella myndigheter eller interna riktlinjer. Anpassa därefter ventilation, identifiera föroreningskällor och dokumentera förbättringar.
Genom att integrera IAQ-data i kvartalsvisa rapporter kan organisationer visa sitt engagemang för personalens hälsa och miljöansvar.
Med skärpta regler och ökade förväntningar från intressenter erbjuder proaktiv hantering av luftkvalitet mer än riskminskning — det bygger förtroende, stärker organisationens motståndskraft och positionerar den som en ledare inom inomhusmiljö och hållbarhet.