Hur tillförlitliga luftkvalitetsdata hjälper universitetsforskare att förstå inomhusmiljöer

Luftkvalitet inomhus har blivit ett viktigt forskningsområde vid många universitet. Professorer, studenter och forskargrupper studerar i allt större utsträckning hur ventilation, beläggning, temperatur, luftfuktighet, partiklar, CO2 och andra miljöfaktorer påverkar de utrymmen där människor studerar, arbetar och vistas.

Men en av de största utmaningarna inom forskning om luftkvalitet inomhus är inte bara att mäta luften. Det handlar om att samla in data som är tillräckligt tillförlitliga för att kunna studeras över tid och tillräckligt detaljerade för att förklara varför förhållandena förändras.

En enskild CO2-mätning kan visa en forskare vilken koncentrationen är vid just det tillfället. Däremot kan den inte förklara vad som hände tidigare, om samma mönster uppstod dagen innan eller om förändringar i temperatur, luftfuktighet eller partikelnivåer inträffade samtidigt.

För forskare är det ofta just detta sammanhang som ger det verkliga värdet.

Utmaningen med att samla in användbara data om luftkvalitet inomhus

Många enklare luftkvalitetsmätare är utformade för allmän övervakning. De kan visa den aktuella CO2-koncentrationen, temperaturen eller luftfuktigheten och ge en indikation på om luftkvaliteten är bra eller dålig.

Det kan vara användbart i bostäder eller på kontor, men universitetsforskning kräver vanligtvis mer än ett aktuellt värde på en skärm.

En forskare som studerar ett klassrum kan till exempel vilja förstå vad som händer när studenter kommer in i rummet på morgonen. Börjar CO2-nivån stiga direkt? Hur snabbt ökar den? Reagerar ventilationssystemet? Hur lång tid tar det innan nivån återgår till det normala efter att rummet har blivit tomt?

Dessa frågor kan inte besvaras enbart genom att titta på det aktuella mätvärdet. Forskare behöver kunna se hela händelseförloppet.

Samma problem gäller även andra parametrar. En förändring i partikelhalten kan bero på utomhusluft som kommer in i byggnaden, mänsklig aktivitet eller städning. En temperaturökning kan inträffa samtidigt som fler personer befinner sig i rummet. Luftfuktigheten kan förändras samtidigt som ventilationsförhållandena ändras.

Utan historiska data försvinner mycket av denna information så snart det aktuella värdet förändras.

Varför tillförlitliga mätningar är viktiga inom forskning

När luftkvalitetsdata används som en del av ett forskningsprojekt blir tillförlitlighet särskilt viktig.

En mätare som ger inkonsekventa värden eller förlorar data kan skapa luckor som gör analysen svårare. Detta blir ännu viktigare när forskare försöker identifiera relativt små förändringar eller jämföra en plats med en annan.

Tillförlitliga historiska mätningar gör det möjligt för forskare att gå tillbaka och undersöka vad som har hänt. Utan denna historik kan en topp helt enkelt försvinna ur sikte när förhållandena i rummet återgår till det normala.

Varför en enda parameter ofta inte räcker

Inomhusmiljöer är komplexa, och därför är övervakning av flera parametrar särskilt användbar inom forskning.

CO2 studeras ofta när forskare vill förstå beläggning och ventilation, men det ger sällan hela bilden på egen hand.

En ökning av CO₂ kan till exempel inträffa samtidigt som temperaturen stiger något eftersom fler personer har kommit in i rummet. Luftfuktigheten kan också förändras. Partikelhalten kan samtidigt förbli stabil, vilket kan hjälpa till att utesluta andra orsaker till försämrad luftkvalitet.

Möjligheten att analysera flera miljöparametrar från samma övervakningssystem ger forskare en betydligt tydligare bild av vad som faktiskt händer.

Beroende på forskningsprojektet kan parametrar som CO2, partiklar, VOC, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, ljus och buller bidra med värdefull information.

Det viktiga är inte bara att ha fler mätvärden. Det handlar om att kunna jämföra dem och förstå sambanden mellan dem.

Historiska trender kan visa sådant som ett aktuellt mätvärde inte kan

En av de mest användbara delarna av luftkvalitetsövervakning inom forskning är möjligheten att gå tillbaka och analysera tidigare data.

Historiska trender gör det möjligt för forskare att upptäcka återkommande mönster, identifiera toppar och jämföra olika tidsperioder. De kan undersöka vad som händer under tider då lokalerna är upptagna respektive tomma, jämföra vardagar med helger eller studera effekten av förändrade ventilationsinställningar.

Detta är särskilt värdefullt i långsiktiga forskningsprojekt där viktiga resultat kanske inte blir tydliga under de första dagarna av övervakningen.

Ibland är det mest intressanta resultatet ett oväntat mönster som först blir synligt efter att data har samlats in under flera veckor.

HibouAir för universitetsforskning

Det är här HibouAir kan vara användbart för professorer, studenter och forskargrupper som arbetar med luftkvalitet inomhus.

HibouAir har använts i universitets- och forskningsmiljöer där kontinuerlig övervakning av inomhusmiljön behövs. Systemet är utformat för att erbjuda mer än bara ett aktuellt luftkvalitetsvärde.

Beroende på HibouAir-enhet och konfiguration kan forskare arbeta med flera miljöparametrar, bland annat CO2, partiklar, VOC, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, ljus och buller.

För forskningsprojekt ligger värdet i detta arbetssätt i att flera aspekter av inomhusmiljön kan observeras samtidigt.

I stället för att använda en mätare för CO2, en annan för temperatur och ytterligare en för partiklar kan forskare arbeta med en mer komplett uppsättning miljödata inom samma övervakningslösning.

Det kan göra det betydligt enklare att förstå hur olika förhållanden förändras tillsammans.

Analysera luftkvalitet över tid med HibouAir Dashboard

En annan viktig del av HibouAir för forskning är tillgången till historiska data.

Via HibouAir Dashboard kan forskare granska hur mätvärden har förändrats över tid i stället för att vara begränsade till det senaste sensorvärdet.

En forskare som studerar ventilation kan till exempel analysera CO2-data över en hel dag och direkt se under vilka perioder koncentrationerna ökade.

Därefter kan forskaren zooma in på dessa perioder och undersöka vad som hände före och efter förändringen.

Om en topp inträffar omkring klockan 09.30 kan forskaren granska data från tiden före händelsen, se hur snabbt värdet ökade, hur länge det låg kvar på en förhöjd nivå och hur snabbt det återgick till det normala.

Samma historiska analys kan användas för andra miljöparametrar.

För forskargrupper innebär detta att dashboarden blir mer än bara en skärm för övervakning. Den blir ett användbart analysverktyg för att identifiera trender och avgöra vilka tidsperioder som bör undersökas närmare.

Minskat behov av kontinuerliga manuella mätningar

En annan praktisk utmaning inom universitetsforskning är tiden.

Forskare kan inte alltid stanna i ett rum och utföra mätningar under hela dagen. En student som arbetar med en uppsats kan behöva övervaka flera rum samtidigt som data analyseras och andra delar av projektet genomförs. En professor kan samtidigt ansvara för flera olika forskningsprojekt.

Kontinuerlig övervakning hjälper till att lösa detta problem. När sensorerna väl är installerade kan miljömätningarna fortsätta samtidigt som den normala verksamheten pågår. Forskarna kan sedan återvända till data och analysera de tidsperioder som är relevanta för deras arbete.

Detta är särskilt användbart när något oväntat dyker upp i data. En forskare kanske från början är intresserad av genomsnittliga CO₂-koncentrationer men upptäcker senare en ovanlig topp som återkommer varje eftermiddag.

Eftersom historiska mätningar finns tillgängliga kan forskaren undersöka mönstret utan att behöva upprepa hela övervakningsperioden.

Från luftkvalitetsmätningar till bättre forskningsfrågor

Det verkliga värdet med övervakning av luftkvalitet inomhus ligger inte i siffran som visas på skärmen. Det ligger i vad forskare kan lära sig av mätvärdet när det sätts in i rätt sammanhang.

I stället för att bara fråga vilken CO2-koncentrationen är just nu kan en forskare undersöka varför den ökade vid en viss tidpunkt, om samma händelse inträffar varje dag, vilka andra miljöparametrar som förändrades samtidigt och hur snabbt ventilationssystemet återställde normala förhållanden i rummet.

Det är här tillförlitlig övervakning av flera parametrar och historiska data blir särskilt värdefulla.

För professorer, studenter och forskargrupper som påbörjar en studie av luftkvalitet inomhus erbjuder HibouAir ett praktiskt sätt att samla in kontinuerliga miljömätningar, analysera historiska trender och undersöka samband mellan olika förhållanden i inomhusmiljön.

Det ger forskarna de data de behöver, samtidigt som den viktigaste delen – frågorna, analysen och slutsatserna – förblir i forskargruppens händer.